Med ”objektiva moraliska värden” menar jag moraliska värden som är giltiga vare sig människor tror på dem eller ej. De har objektiv giltighet. Den bästa förklaringen till hur objektiva moralisk värden kan existera är just att de är förankrade i Guds natur. Om moralen är en människoskapelse och inte given från vår skapare, så har moralen inte en objektiv giltighet över våra liv. Om ateismen är sann måste rätt och fel grundas på ett subjektivt sätt. Då är det fel att våldta därför att vi kommit överens om att det är fel, eller för att det går emot vår smak eller något liknande. Men skulle vi kommit överens om att det var ok, eller om det föll oss i smaken, så skulle det inte vara moraliskt fel, eftersom moralen vilar på vad människor bestämmer. Men om moralen är objektiv måste den vila på vad något utanför människan, och den enda kandidat jag kan se här är just den Gud som skapat oss och som skapat oss med ett gott moraliskt syfte, nämligen att vi ska älska vår skapare och varandra. Så Gud är den bästa förklaringen till objektiva moraliska värden. Det var den första premissen. För det andra är de så att objektiva moraliska värden existerar. Detta är något vi alla vet innerst inne. Men om objektiva värden inte kan existera utan Gud, och om objektiva värden existerar, ja då följer det logiskt och oundvikligen att Gud existerar.
//Skrivet av Mats Selander
Personligen finner jag (Gustaf) det högst intressant att människor kan tänka sig att förneka att det finns objektiva moraliska värden i teorin samtidigt som de aldrig skulle förneka premissen i praktiken. Här kommer en liten rolig historia som belyser detta (Om den är sann vet jag inte, men det spelar ingen roll i detta fall, då den illustrerar det hela på ett träffande sätt).
Det var dags för att skriva uppsats och en person skrev för glatta livet om moralens subjektivitet. Det finns ingen övergripande moral menade eleven, utan med moral är det är som att välja glass, vissa gillar vanilj anda choklad. Han lämnade in uppsatsen och allt fungerade bra tills han fick tillbaks sin uppsats tillsammans med det lägsta betyget man kunde få. Eleven blev givetvis upprörd och ställde professorn mot väggen och krävde en förklaring. Lugnt svarade professorn att han inte gillade färgen på foldern som arbetet låg i. Eleven blev ursinnig, det är inte rättvist utbrast han! Så kan du inte göra! Men plötslig gick upp för eleven vad professorn ville säga. Han insåg att han faktiskt trodde på objektiv moral och att han inte levde som han först hade hävdat.
om Gud inte fanns borde det inte heller finnas objektiva moraliska värderingar. Att hänvisa till objektiva moraliska värderingar utan grund blir intetsägande och missvisande. Att hänvisa moraliska värderingar till allmänhetens värderingar blir inte bara relativt utan även problematisk om allmänheten får idiotiska värderingar som t.ex. tyskland under andra världskriget. Det paradoxala är att vi människor tar objektiva moraliska värderingar som självklara samtidigt som den enda vettiga grunden till objektiva moraliska värderingar, vill jag hävda, är Gud.
Detta har jag (Jesus från Nasaret) sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra. (Joh 15:11-17)